Artikeln är skriven av Benjamin Sledge och ursprungligen publicerad 22.03.2017 på HeartSupports hemsida. Översättning Patrick Wingren.
Det är rätt märkligt att förvänta sig att människor skall rätta sig efter din moral för att du citerar en bok de inte läser
“Eftersom kristna medger att okunniga människor är värda deras Gud, så visar kristna att de bara vill omvända dumma, ohederliga, enfaldiga människor, och bara slavar, kvinnor och små barn”
– Celsus, grekisk filosof
Van’s Warped Tour. Ventura, Kalifornien
“- Jag vill inte föra er bakom ljuset, vi är då alltså en kristen organisation…”
Jag har övat den frasen tusen gånger. Ibland väntar jag mig en generad rysning, en idiotisk kommentar, en oavsiktligt elak min. Ibland är det ett leende. Jag följer snabbt upp med vad att vara en “kristen” organisation betyder för oss, men den här gången avbryts jag.
“- Nå, jag heter Wiccan”, säger en.
“- Jag var kristen förr, men nu är jag ateist”, inflikar en annan.
Jag ler för att jag vill att de ska förstå att det här inte stör mig. “Nå, oberoende av vad ni tror, så är ni älskade och välkomna här. Vi är manade att älska vår nästa som oss själva och var och en av er är vår nästa.” Det här får dem att släppa garden och vi samtalar om livet, deras kamp, till och med om deras syn på Gud. Till slut kramar vi om varandra och tar en selfie tillsammans.
Senare på dagen skickar jag en hastigt skriven text till vår grundare, Jake Luhrs. “Jag är rätt säker på att det inte ens är relevant för de flesta som är med på Warped Tour att vara kristen, men det är coolt att se hur många människor som vill diskutera med oss.”
Jakes svar kommer snabbt: “Jo, det är för synd att termen “kristen” har befläckats så mycket att Guds kärlek inte syns i den. Folk tänker “högerkonservativ, homofob eller trångsynt” i stället för “tjänare, kärleksfull, barmhärtig.”
Några dagar efter att jag skrev den texten så fastställde Högsta Domstolen att gay-par har samma civila rättigheter som andra amerikaner och kan gifta sig lagligt (det här är inte ett bibliskt argument, hör ni, bara ett lagligt faktum). Två dagar senare bestämde staten Oklahoma att de tio budorden skulle tas bort från framsidan av statshuset. De här händelserna följdes av badrumsdebatter, rasuppdelning, och en explosiv valperiod som fick kristna att strömma till sociala medier och sina lokala kanaler för att diskutera sin ilska. I varje inlägg och kommentar är det uppenbart att de tycker att nationen spolas ner i avloppet.
Kristendomens början
När kristendomen fick sin början var det som en liten undersekt i den judiska tron. Vid den tiden regerade Rom över världen och hedniska ritualer var normala. De flesta i den civiliserade världen dyrkade Zeus, Apollo, Afrodite och andra gudar. Fylleslag och festivaler var vanliga i vardagslivet. Kvinnor och slavar sågs som andra klassens medlemmar till en så extrem grad att en grekisk statsman en gång påpekade:
“Vi håller oss med prostutierade för njutning; med unga kvinnliga slavar för kroppens dagliga behov, med fruar för avlande av barn och som trogna förmyndare för våra hem. Så länge en man försörjer sin fru och sin familj har det aldrig varit något som helst skamligt över utomäktenskapliga affärer.”
Många kristna förföljdes och torterades för sin märkliga tro, för det faktum att de välkomnade slavar, för att de såg kvinnor som likvärdiga, och krävde att män behandlade sina fruar med respekt och trohet. Kyrkans medel användes för att friköpa kristna slavar. När romerska fäder lämnade sina oönskade barn på fälten för att dö, adopterade de kristna de barnen och trotsade samhällsstrukturen genom att bry sig om dem. De levde motkulturellt och mötte dem som trodde annorlunda med kärlek, nåd och ömhet. Det här blev kanske som mest tydligt när ett flertal epidemier drabbade Rom år 165 och senare från år 251 till 266.
Vid kulmen av det som kom att kallas Justinianus pest dog uppskattningsvis 5000 människor dagligen i Rom. Många romare trodde att den orsakades av gudarnas vrede och flydde staden. De flesta adliga, läkare, statsmän och präster flydde i flockar och lämnade de fattiga i sitt lidande.
I stället för fruktan och självbevarelsedrift så invaderade de kristna snabbt staden och tog hand om de fattiga, sjuka och döende med sina egna liv som insats. Det de förstod var enkelt: Gud älskade mänskligheten, och för att besvara Guds kärlek så skulle man älska och bry sig om andra precis som Jesus gjorde. Under den här perioden så begravde de kristna inte bara sina egna, utan också hedningar som hade dött utan tillräckliga medel för att kunna begravas. Rapporter uppskattar att vissa kyrkor gav mat åt 3000 människor dagligen.
När pesten nått Alexandria så riskerade de kristna sina liv genom att utföra enkla gärningar som att bada de sjuka, ge dem mat och vatten, och trösta de döende. Rom försökte till och med efterlikna den här modellen men det misslyckades, eftersom de kristna gjorde det av kärlek, inte som plikt. Romare förundrade sig och viskade ofta på gatorna “se hur de älskar varandra.”
Det är ingen överraskning att kristendomen spred sig i snabb takt.
Irrelevant
En studie som nyligen utfördes av George Barna rapporterar att bara 18% av Generation Y (s.k. “millennials”) ser kristendomen som relevant i deras liv. Det är i ärlighetens namn inte överraskande. Efter att Högsta Domstolen hade gett sitt prejudikat gällande samkönade äktenskap så blev allt väldigt bisarrt. Vissa kristna satte “hetero och stolt” i sina profilbilder på sociala medier och påminde folket om vad Bibeln lär (vilket, bara för tydlighetens skull, splittrar kyrkan av idag, beroende på hur bibeln tolkas). Det är en märklig metod, det att be människor som inte tror som du själv att rätta sig efter din moral på grund av att du citerar en bok de inte läser. De av mina vänner som inte är kristna har aldrig försökt forcera sin moral på mig, så det här är ett underligt tillvägagångssätt inom kristendomen. Inte ens Jesus beskyllde hedningar för att leva som hedningar. Ändå insisterar många kristna på att deras tro skall tillämpas på kulturen i stort, även om de flesta inte delar den kristna tron. I och med Högsta Domstolens avgörande i Oklahoma så rasade kristna över hur staten “forcerade sin övertygelse på dem och inte längre tillät dem att följa sin egen övertygelse.” Men så var det inte, det var kristna som först drev sitt synsätt in i det offentliga rummet genom att ställa de tio budorden där (om vi ska se objektivt på det hela). För att inte tala om hur många evangeliska kristna som på senare tid brytt sig mera om att hålla flyktingar ute från USA, oavsett vad deras heliga skrift lär.
Vi måste inse att den allmänna uppfattningen har förändrats. Vi bor i ett post-kristet Amerika där vi inte längre är relevanta för kulturen i stort. Vilket inflytande kristna än tidigare har haft så slår många kristna nu runt sig med armarna, försöker åstadkomma vågor, övertyga andra om att de är av betydelse för vår kultur – i mycket likt en parasit som försöker återansluta till värdkroppen i rädsla för att dö. Men tragiskt nog så har vi istället för män och kvinnor som liknar Jesus fått en massa besserwissers. Vi har definitivt en massa fördömelse i våra led. Vi älskar att ha “rätt” mera än den svåra uppgiften att vara ödmjuk.
Är det då underligt att vi inte är relevanta?
Tillbaka till våra rötter

Jag är glad att den Nordamerikanska kyrkan håller på att dö. Att kristna inte längre har det inflytande vi hade på 1900-talet ger mig ett stort hopp. De senaste 100 åren har vi haft många kulturellt omvända. Man är kristen om man växt upp i Texas. Eller om man går till kyrkan. Eller om mamma och pappa uppfostrade en så. Helvete, enligt befolkningsstatistiken i USA så identifierar sig 70% av medborgarna som “kristna”. Men för den stora majoriteten rör det sig om en kulturell identifikation, inte om kristendom. Jag anar mig till att det är därför så många föraktar kristna. Kristen tro är kulturell, och ingen har för avsikt att följa den man de hävdar leder deras liv, så det slutar med att vi har den här gigantiska homogena klumpen av hycklare som dömer och fördömer människor, i stället för att verka som de kristna gjorde år 165. I stället för att skynda sig att hjälpa andra, eller betala för hedningars begravning som våra förfäder gjorde, så har vi halvhjärtade följare som hejdlöst springer längs de sociala mediegatorna och pekar finger åt alla utom sig själva.
Orsaken till att jag är ser fram emot förändringen är att när de kulturellt omvända dör så kommer levande kristna att ta deras plats. Kyrkorna kommer att bli mindre och framstå allt märkligare för allmänheten, men de kommer att må bättre. Fler organisationer som inte skäms för sin tro, engagerar sig i sociala frågor och älskar andra utan gränser kommer att dyka upp. Vi kommer inte att vara relevanta eller ens coola för befolkningen i stort, men det var inte heller våra bröder och systrar under antiken. Det är inte coolt att ge sina pengar till de fattiga eller att betala tionde till kyrkan. Ädelt kanske, men det är coolare att hålla ens pengar för sig själv, köpa Nintendo Switch, en semesterresa, och några nya kläder. Det är inte coolt att vänta med att ingå intima förhållanden tills man gift sig, på grund av att man tror att äktenskapet blir rikare på det sättet. Det som är coolt är att ligga med andra. Det är inte coolt att du inte blev vild och galen på baren med dina vänner och att det slutade med att du tog av dig skjortan. Det som är coolt är att bli stupfull, hångla med en random främling, och sen återge storyn på Instagram.
De kristna var inledningsvis varken relevanta eller coola. Celsus förstod detta alldeles från början. Kulturen i stort kommer att se saker vi gör och traditioner vi följer som löjliga myter. Men de kommer inte att kunna stå emot den kärlek, nåd, och acceptans vi bär fram om vi verkligen lever Jesu liv för andra.
Så även om kristendom aldrig kan vara relevant eller cool, så kan den vara något annat: Attraktiv.
Människor kommer att vara nyfikna på varför du är vänlig mot dem när de kan ha varit en skitstövel mot dig. Det är attraktivt. Människor kommer att undra varför du värderar de brustna, fattiga och marginaliserade och använder dina ekonomiska tillgångar för att hjälpa dem (även om de aldrig förändras). Det är attraktivt. Människor kommer att förundras över att din vänkrets inte enbart består av människor med samma hudfärg, sexuella läggning, eller nationalitet som du, utan spänner över olika tro, olika raser och olika politiska åsikter. De kommer att vara chockade över att du ställer upp för dem, älskar, skrattar och sörjer med dem. Det är attraktivt.
Och slutligen kommer människor att förstå sanningen i det vi tror på, så vältaligt formulerat av Timothy Keller:
“Så älskade att vi inte förtvivlas när vi gör fel, men så syndfulla att vi inte har någon rätt att bli uppblåsta när vi gör rätt.”
Så – för en pulserande, attraktiv framtid – må vi här på HeartSupport, och andra efterföljare runt hela jorden, leva, älska och tala på ett sätt som inspirerar vår medmänniskor och som gör så att Gud verkar i deras hjärtan.
BENJAMIN SLEDGE
2 tankar om “Låt oss sluta låtsas att kristendomen faktiskt är relevant, ok?”
Hamnade in på den här länken för att en av mina FB-vänner satt in den på sin FB-sida och visst fick jag inre reaktioner under genomläsning! Både positiva och negativa. Skall försöka förklara båda reaktionerna trots insikten om hur svår vetenskap kommunikation är. Det är nästan mer säkert att bli missförstådd och feltolkad än tvärtom…
Först det positiva. Vittnesbördet om de första kristnas irrelevans. Jesus var inte relevant för sin tid varför då hans sentida lärjungar? Och Boken, den älskade och hatade boken som berättar om Vägen är heller inte relevant. Och Vägens början, den smala porten, Vägens fortsatta sträckning som beskrivs ”narrow”, samt Vägens mål, slutmål – himlen. Nej, ingenting av detta har relevans i världens sätt att tänka. Jesus är som vanligt drastiskt rakt på sak och menar att om världen gillar oss har vi för mycket av världen kvar i oss. Men hatar den oss kan det bero på att vi beträtt Vägen som leder åt motsatt håll i förhållande till världen…
Och detta obegripliga utgivande som närmast chockade samtidens människor! Hur kunde de? Hur orkade de? Hur uthärdade de? Ja, det är en bra fråga för nutidens bortklemade kristna (jag är själv en av dem) som lever i lyx. Vi klagar över höjda skatter och dyrare bensin medan miljoner svälter, flyr, torteras och blir ihjälslagna. Kontrasten till de första kristnas överlåtelse och vår är som skillnaden mellan deras andliga kraft och vår…
Så något om negativa reaktioner. Eller reflektioner. Jag har mött flera av dem. Lyssnat på deras inspirerande predikningar. Om att gå ut. På ett nytt sätt. Umgås med oliktänkande. Bli och vara ”normal”. Några av dem jag tänker på har kallats ”krogpastor”. Andra har bara följt dem i spåren för att pröva vingarna. Det handlar ju om evangelisation. På riktigt. Äkta kristendom…
Jag tittar och spanar men hittar ingen av dem idag, vars vägar jag en gång korsade med denna vision. De vann inte världen, världen vann dem. Och jag frågar mig igen för femtielfte gången vad missade de? Vad gick fel eller varför funkade det inte? Än en gång tvingas jag återvända till den gamla Boken för att hitta ett svar. Kanske till och med Svaret med stort S. Jesus. Han som både tackade ja till festmåltider och drack vin. Han som umgicks med publikaner och syndare och blev kallad ”syndarnas vän”. Ja, åtminstone av fariséer och skriftlärda…
Jesus var allt detta. Gjorde allt detta. Men den kristna tron bygger inte på urval av bibelcitat för att bekräfta min eller andras uppfattningar. Tron kommer av predikan och predikan i kraft av Kristi ord, säger Paulus. Jesus avslutar Bergspredikan med att hänvisa till det han undervisat om. Den som bygger på den klippa som tål stormar och slagregn lyssnar och gör utan hänsyn till om det känns okej eller inte för jaget eller som det heter ’egna köttet’. Med bibeln som facit förstår jag att Jesus i umgänget med denna världens barn av olika valör INTE gjorde som de gjorde. Inte drack som de drack. Och inte heller pratade som de pratade. Eller skrattade åt samma skämt…
”Ty talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft.” Jesus uppmanar oss allvarligt att ”ta korset på”. När Paulus försöker beskriva detta fenomen säger han om sig själv; ”Jesu Kristi, kors, genom vilket världen för mig är korsfäst, och jag för världen”. Vi har nyss firat pingst och förr i världen brukar man säga att Anden faller på blodets grund. Jag tror det stämmer för efter korset och uppståndelsen kommer Anden. Den Ande som var och är så nödvändig att Jesus bestämt säger till lärjungarna att vänta i Jerusalem tills de från höjden blir beklädda med kraft…
Intentionen är god i artikeln och jag förstår någorlunda vad han menar. Kan också känna in passionen. Men att glädjas åt amerikanska kristnas fall för att vinna världen är problematiskt. Min relevanta fråga är ”vad är relevant för Gud”? Jag menar att hans vilja, hur svårtolkad den än kan uppfattas, finns nedtecknad i bibeln. Och just den biten är svårsmält för världen…
Tack för att du reflekterar så ärligt, uppskattar det!
Själv tror jag Jesus i umgänget med andra var varken krogpastor eller präktigt avhållsam. Jag tror han var sig själv, och såg det som angeläget att umgås med dem som levde sina liv bäst de kunde.
Bibeln är den mest värdefulla dokumentation vi har över människors (de judeo-kristnas) försök att få ett grepp om vem Gud är, men nog skulle det var väldigt mycket bättre om vi hade Guds ord ibland oss i stället för i våra anteckningsblock.
Var och en som handlar i kärlek gör Guds vilja, oberoende av tro, kön, etnicitet, osv. Ibland – rätt ofta – känns det som om kristna är sämst av alla på just kärleksfulla handlingar.